|
16 augusti 2010 |
Rövarekulan |
| Deltagare: Claes Ingvert, Mats Karlsson, Joachim Krumlinde 3 deltagare hade infunnit sig på parkeringsplatsen i Rövarekulan för kvällens exkursion. Det var en vacker afton, markerna var lite torra men svamptillgången ganska hyfsad. Vi begav oss över ängarna för att avsöka området nedströms Bråån. Vi möttes först av en obehaglig syn, åtskilliga träd hade fällts under kraftledningen, och just där ledningarna korsar ån har vi ett av våra hotspots, vilket givetvis gjorde oss bekymrade. Det innebär risk för uttorkning och därmed en förändrad funga. Under den fortsatta promenaden längs ån gjordes en del fynd, bland annat av dagghätta (Mycena pseudocorticola), mörkeggad blodhätta (Mycena sanguinolenta) och gulfotshätta (Mycena renatii), På tal om gula fötter så fann vi också gulfotsskölding (Pluteus romellii) liksom den vanliga hjortsköldingen (Pluteus cervinus). En hel del kremlor fanns, bland andra stinkkremla (Russula foetens) och rödfotad läderkremla (Russula olivacea). Ganska långt ner längs ån hittades ett bestånd av avenbokskremla (Russula carpini) med den karakteristiska variationen i hattfärg hos fruktkroppar som uppenbarligen kommer från samma mycel. Ett annat intressant fynd var skarp grönkremla (Russula urens), Totalt noterades 32 arter. Bild på avenbokskremla har laddats upp under rubriken "Intressanta fynd". /Joachim Krumlinde
|
Funna arter: Dagghätta Mörkeggad blodhätta Gulfotshätta Gulfotsskölding Hjortskölding Stinkkremla Rödfotad läderkremla Avenbokskremla Skarp grönkremla.
|
|
25 oktober 2008 |
Mälarhusens dynlandskap |
| Deltagare: Sigvard Svensson + 7 Strålande sol, blå himmel och nästan vindstilla mötte dagens åtta puggehattar på parkeringen vid Mälarhusens strandbad. Målet för dagens övningar var det drygt 50 hektar stora området ”Mälarhusens dynlandskap” som nyligen föreslagits som nytt naturreservat och som är ett gammalt utmarksområde med öppna, rörliga sanddyner utmed en kort kuststräcka nordost om Mälarhusens strandbad. I området finns en av de få kvarvarande resterna av en tidigare vanlig landskapstyp som till stor del har utplånats genom skyddsplantering av barrskog samt bebyggelse. De träd som dominerar i området är tall, bergtall, björk och al, och en ur svampsynpunkt viktig buske är krypvidet med vilket ett antal dynspecifika arter bildar mycorrhiza. Även ljung och kråkris är påtagliga inslag i miljön liksom olika renlavar som bitvis täcker marken. Redan vid parkeringen noterades gul flugsvamp (Amanita gemmata), skäggriska (Lactarius torminosus), rabarbersvamp (Chroogompus rutilus), ockragul grynskivling (Cystoderma amianthinum), pluggskivling (Paxillus involutos coll.), svart hattmurkla (Helvella lacunosa), mörkfjällig honungsskivling (Armillaria ostoyae), kokosriska (Lactarius glyciosmus), smörsopp (Suillus luteus), bruneggad hätta (Mycena olivaceomarginata) samt stor och vanlig laxskivling (Laccaria proxima och laccata). Väl ute i det vita, aktiva, dynerna hittades så flera av de till dynlandskapet hörande svamparna såsom dynspröding (Psathyrella ammophila), sandtråding (Inocybe lacera var maritima) och så stora mängder av dynlaxskivling (Laccaria maritima). Granne med dessa och uppenbart kopplade till krypvidet växte fränskivlingen Hebeloma vaccinum. Efter lite letande hittade vi även några tuvor av dynhätta (Mycena chlorantha) som sedan, som väntat, visade sig sitta lite varstans. I de fuktiga sänkorna innanför den yttersta dynraden är vegetationen lite tätare bland annat med unga klibbalsdungar, kraftigare krypvidebuskage och enstaka björkar. Här noterar vi björksopp (Leccinum scabrum) och röd flugsvamp (A. muscaria). Vi hittar även flera olika små skarpa kremlor bland krypvidet och den vanligaste visar sig vara nordkremla (Russula laccata=norvegica) medan övriga 2-3 arter fortfarande saknar säkra namn. Längre inåt land med uppvuxen tallskog hittar vi gulbrun hartryffel (Rhizopogon luteolus), gift- och jodoformkremla (R. emetica & turci), riddar-, grå och kastanjemusseron (Tricholoma flavovirens, terreum & albobrunneum), rödskivig och grönköttig kanelspindling (Cortinarius semisanguineus & malicorius) samt både tallkotteskivling (Strobilurus stephanocystis) och kottetätskivling (Baeospora myosura). Totalt räknade vi in minst 46 arter. Sigvard Svensson PS! Om du vill läsa mer om dynsvampar finns en artikel av Ingemar Robertsson i Puggehatten nr 1 1991.
|
Funna arter:
|
|
4 oktober 2008 |
Knivsåsen-Borelund |
| Deltagare: Sigvard Svensson + 8 Dagens nio deltagare gav sig ut i de här markerna med högt ställda förväntningar. Orsaken till detta var naturligtvis den minnesvärda exkursionen till hit den 28 oktober 2006 (se Puggehatten 1/2007). På en kraftigt nedbruten stor boklåga alldeles intill P-platsen sitter faktiskt hela fyra olika sköldingar: hjort-, borst-, små- och nät- (Pluteus cervinus, P. umbrosus, P. nanus, P. phlebophorus). Här växer även luden skålmurkla (Helvella bulbosa), rynkhätta (Mycena galericulata), gyttrad röksvamp (Lycoperdon pyriforme) och klubbhonungsskivling (Armillaria gallica). Senare noterar vi även finfjällig honungsskivling (A. cepistipes). Det vimlar inte direkt av fruktkroppar i skogen, men artlistan växer stadigt; svartkremla (Russula nigricans) är allestädes närvarande som den varit överallt i stort sett hela hösten och bland övriga 17 kremlor kan nämnas rosen-, purpur-, duv-, iris-, blågrön och mångfärgad kremla (R. velutipes, undulata, grisea, ionochlora, parazurea & romellii) samt den lilla ovanliga Russula puellula. Både riskor (Lactarius spp) och spindlingar (Cortinarius spp) representerades bara av ett fåtal vanliga arter och kantarellerna lyste helt med sin frånvaro. Bland de något talrikare sopparna kan noteras fjäll-, dyster-, brun-, bok-, rut-, ek och hasselsopp (Strobilomyces strobilaceus, Porphyrellus porphyrosporus, Xerocomus badius, X. pruinatus, X. chrysenteron s.str., Leccinum quercinum & L. pseudoscabrum). En samling ovanligt färgade blodsoppar (Boletus luridiformis) vållade en stunds upphetsning och huvudbry, men ändade slutligen trots allt som just blodsopp, efter kontroll hemma. En ensam stensopp (B. edulis) fullbordade listan. I samband med fikapausen kröp som vanligt en del intressanta fynd fram. I en korg gömde sig exempelvis den lilla blodchampinjonen Agaricus fuscofibrillosus och en stor orangerosatonad ”musseron” som konfunderade oss alla, visade sig hemma vara den sällan sedda lundvaxingen (Hygrophorus nemoreus). En vackert fjällig spröding visade sig efter kontroll vara just fjällspröding (Psathyrella cotonea). Områdets gamla ogödslade betesmarker visade sig bjuda en god samling av framförallt vaxingar; av 11 noterade arter kan nämnas prakt-, scharlakans-, kantarell- och gråvaxing (Hygrocybe splendidissima, punicea, cantharellus & irrigata). Områdets rikedom på grov död ved gav naturligtvis en del fynd av vedväxande arter såsom koralltaggsvamp (Hericium coralloides), lysticka (Hapalopilus rutilans) och liten bokdyna (Hypoxylon cohaerens). Totalt noterades 140 arter. Sigvard Svensson
|
Funna arter:
|
|
4 augusti 2008 |
Romeleklint |
| Deltagare: Sigvard Svensson + 3 Känslan av begynnande höst var stark när dagens fyra deltagare möttes vid Veberöds kyrka. Några regndroppar hade fallit under dagen och stormvarning var utfärdad inför natten (något som här och var till och med blev orkanbyar) och redan blåste det rejält och tjocka moln jagade över himlen. Dock bedömde vi det än så länge som riskfritt att ge oss in i den gamla skogen på nordsidan av Romeleklint. Som väntat blev svamputbytet magert; den senaste veckans regnande hade ännu inte fått någon effekt och inte heller på vedsvampssidan sågs särskilt mycket trots lovande mängder av död ved och gamla träd. Vi kunde trots allt titta närmare på ragg-, styv- och sammetsskinn (Stereum hirsutum, rugosum och subtomentosum) liksom några vackra växande fruktkroppar av klibbticka (Fomitopsis pinicola) med sin speciella lukt. Mjölkticka (Tyromyces lacteus) växte på en boklåga och vi kunde beskåda några klyvblad (Schizophyllum commune) på fallna grenar i en glänta. Av hattsvampar hittade vi blott tre arter: på en gren växte en samling hjulbrosking (Marasmius rotula), här och där fanns enstaka fruktkroppar av stor lökbrosking (M. alliaceus) och i slutet hittades så en liten blek fruktkropp av violfotskremla (Russula violeipes). Totalt noterades endast femton arter! Sigvard Svensson
|
Funna arter:
|
|
13 augusti 2007 |
Alnarpsparken |
| Deltagare: Sigvard Svensson m.fl. I Botan i Lund hade äntligen en del svamp börjat synas de senaste dagarna, varför vi fyra som samlades på p-plats P3 hade ganska goda förhoppningar om en trevlig kväll i Alnarpsparken. Men de förhoppningarna kom snart på skam. Det glest ekbevuxna området framför slottet brukar flöda över av olika arter, även torra år. Det enda vi nu lyckades leta fram var duvkremla (Russula grisea), några fruktkroppar av en av eksillkremlorna (osäkert vilken), blek rök- och stinkriska (Lactarius azonites & L. serifluus). Här fanns även vardera en fruktkropp av rodnande flugsvamp (Amanita rubescens), blek topptråding och stjärntråding (Inocybe obsoleta & I. asterospora). Giftchampinjon (Agaricus xanthoderma) fanns på ett par ställen och några hjulbroskingar (Marasmius rotula) likaså. I brist på annat letade vi upp några av de bokar i parkens östra kant som är värdträd för hartsticka (Ganoderma pfeifferi) och fick bilder på ovanligt vackra fruktkroppar. På återvägen adderades stinksvamp (Phallus impudicus) luktledes till dagens magra lista på bara 12 arter och därmed den artfattigaste Alnarpsexkursionen någonsin!
|
Funna arter:
|
|
17 mars 2007 |
Höjeådalen, Häckeberga kvarnruin |
| Deltagare: Sigvard Svensson m.fl. I kraftig blåst och strålande sol samlades sex optimistiska vårsvampletare för att se vad som kunde dölja sig i Höjeås dalgång. Sedan tidigare vet vi att höstfungan är artrik och intressant i varje fall nedströms kvarnruinen så idag inriktade vi oss på sträckan närmast uppströms denna. Här är inte riktigt lika rikt och det finns inte lika mycket död ved. Vintersvampar som vinterskivling (Flammulina velutipes), kantarellmussling (Plicaturopsis crispa), epålettsvamp (Panellus stypticus) och toffelskräling (Tubaria furfuracea) fanns fortfarande kvar i mindre mängder och blev de enda skivlingar som hittades, fast klyvblad (Schizophyllum commune) kanske också ska räknas dit. Tickor och skinn som kan nämnas är mjukskinn (Cylindrobasidium laeve), ask-, grå- och tätskinn (Peniophora limitata, P. quercina och incarnata), fläck- och rostticka (Skeletocutis nivea & Phellinus ferruginosus), alla arter som kan förväntas i den här miljön, liksom ockratagging (Steccherinum ochraceum). Även argusöga (Merismodes anomalus), rost- och kantöra (Hymenochaete rubiginosa och H. tabacina) hittades, den senare den här gången dock utan följeslagaren trollhand. Tack vare Ingvar Månssons deltagande fick vi också beskåda en hel rad mer eller mindre vanliga Pyrenomyceter, exempelvis raggömmingarna Lasiosphaeria strigosa och L. spermoides (slät raggömming), rödbarksnästing (Lopadostoma turgidum) dynrödgömming (Nectria episphaeria) och liten bokdyna (Hypoxylon cohaerens). På en fallen ask växte något som såg ut som koppardyna (Hypoxylon rubiginosa) men som vid närmare studium visade sig vara den nära släktingen H. petrinae, en av flera närstående arter som nyligen uppmärksammats (se Svampe 54, 2006). Efter lunch i lä och värmande vårsol fortsatte vi en stund i den lite fuktigare miljön nedströms kvarnruinen och lyckades efter lite krafsande i förnan hitta både kotteskål (Ciboria caucus) på gamla hängen och kottar av klibbal och den sällsyntare släktingen C. coryli på gamla hanhängen av hassel och den vedväxande lilla vitaktiga hårskålen Lachnum impudicum. Krafsandet avtäckte dessutom en vackert karminröd jordväxande svamp som Sven-Åke Hanson senare bestämde till karminsnylting (Hypomyces rosellus), se omslagsbild på Puggehatten 1/07. Totalt noterades 56 arter. Sigvard Svensson
|
Funna arter:
|
|
28 oktober 2006 |
Knivsåsen-Borelund |
| Deltagare: Sigvard Svensson m.fl. Mellan Dalby och Torna-Hällestad ligger naturreservatet Knivsåsen-Borelund, med Knivsåsens rullstensås som mest framträdande element, flitigt utnyttjat som strövområde av Dalbyborna. Delar av området är gammal naturbetesmark med artrik ängsfunga och resten är skogbevuxet med företrädesvis bokskog och med stor andel riktigt gamla träd. Den östra delen av området finns dokumenterat som skogbevuxet så långt tillbaka som det finns kartor! Miljön, den milda hösten och senaste tidens regn gjorde att det var upplagt för en artrik exkursion för de sju deltagare som slutit upp. Mycket riktigt blev det minnesvärt! Det började bra med en rejäl samling kantareller (Cantahellus cibarius) invid stigen just i skogskanten vid P-platsen, snabbt följt av sten- och brunsopp (Boletus edulis & B. badius), knölchampinjon (Agaricus sylvicola), ostronmussling (Pleurotus ostreatus) samt blek och rödgul taggsvamp (Hydnum repandum & H. rufescens) för att nämna några av de ätliga arterna. Av övriga soppar kan nämnas blod- och boksopp (B. luridiformis & Xerocomus pruinatus) samt den nyligen urskiljda rutsoppen X. cisalpinus och den ”riktiga” rutsoppen (X. chrysentheron s. str.). På en fallen bokstam hittades dallerskål (Ascotremella faginea), stor geléskål (Ascococryne cylichnium) och piggvårtskräling (Flammulaster muricatus). Under vandringen österut noterades att horngrå nagelskivling (Collybia asema) utan tvekan var dagens vanligaste art och att det trots den sena tidpunkten fanns en hel del både riskor och kremlor såsom brand-, räv- och rödbandsriska (Lactarius mitissimus, L. fulvissimus och L. rubrocinctus) samt boksill-, kant-, rut-, iris- , purpur- och mångfärgad kremla (Russula faginea, R. vesca, R. virescens, R. ionochlora, R. undulata och R. romellii). Några hättor, bland andra dofthätta och falsk rättikhätta (Mycena diosma & M. pelianthina) sågs, liksom puckelfjällskivling (Macrolepiota mastoidea) och den ännu svensknamnlösa, men vanliga, rodnande fjällskivlingen Chlorophyllum olivieri. På den betade delen av reservatet kunde vi räkna in 11 arter vaxskivlingar, bland andra prakt- och scharlakansvaxskivling (Hygrocybe splendidissima & H. punicea), de tre vanliga arterna ängs-, hag- och aprikosfingersvamp (Clavulinopsis corniculata, C. helveola & C. luteoalba) och ängsnopping (Entoloma poliopus). Väl i den gamla skogen i östra delen kunde vi komplettera artlistan med fjällsopp (Strobilomyces strobilaceus), borstskölding (Pluteus umbrosus), jätte- och sårticka (Physisporinus sanguinolentus och Meripilus giganteus), sydlig sotticka (Ischnoderma resinosum), finfjällig och mörkfjällig honungsskivling (Armillaria cepistipes och A. ostoyae). Även senhöstsvampen kantarellmussling (Plicaturpsis crispa) hittades, på hassel som sig bör. En rad kärnsvampar fick också namn, tack vare Ingvar Månsson, exempelvis liten bokdyna (Hypoxylon cohaerens), inte alltför ovanlig på grova boklågor, tickrödgömming, (Nectria cosmariospora) på bokticka (Inonotus nodulosus), slät och svart raggömming (Lasiosphaeria spermoides & L. hirsuta), grönnästing (Diatrype flavovirens) och röddyna (Hypocrea rufa). På återvägen undersökte vi noggrannare den västligaste delen av området, med en del gamla grova bokar och ekar. Bland fynden här kan nämnas koralltaggsvamp (Hericium coralloides), olivskräling (Ramicola centunculus) och pulverklubba (Phleogena faginea), många ytterligare att förglömma. Faktiskt så många att antalet namngivna arter denna dag blev hela 196! Detta innebär att de 180 arter som noterades på föreningens jubileumsexkursion den 9 september (se nr 2/06 s.17) detroniserades som exkursionsrekord för Puggehatten. Det får mig att undra hur många ytterligare arter vi hade hittat om vi varit lika många deltagare nu som då? Vi kommer definitivt att återkomma hit fler gånger! Sigvard Svensson
|
Funna arter:
|
|
21 augusti 2006 |
Rövarekulan |
| Deltagare: Sigvard Svensson, Claes Ingvert Trots att den här lokalen nästan alltid bjuder på trevliga överraskningar, blev vi två undertecknade ensamma deltagare. Det hade det goda med sig att vi utan dröjsmål kunde ge oss en rejäl bit uppströms, dit vi sällan annars hinner och där framförallt Claes Ingvert på senare år gjort en del överraskande fina fynd (se exempelvis PH 1/05). På vägen kunde vi notera vackra fruktkroppar av avenboks-, fager- och rödfotad läderkremla (Russula carpini, R. lepida & R. olivacea), panterflugsvamp (Amanita pantherina) och avenboksriska (Lactarius circellatus). Vid basen av en gammal bok fanns den normalt ekbundna räfflad nagelskivling (Collybia fusipes) och på en lönn(!) satt en fruktkropp av den likaledes normalt ekbundna oxtungan (Fistulina hepatica). Framme vid växtplatsen för gulbrämad flugsvamp (A. franchetii) kunde vi konstatera att ett par fruktkroppar var på väg upp, dock inte helt utvecklade (bilden på framsidan av PH 2/05 är för ovrigt tagen här). Medan vi såg oss omkring efter fler och större fruktkroppar, höll vi på att trampa på en luden brun svamp som vid närmare kontroll visade sig vara luddnagelskivling (Xerula pudens), en art ny för lokalen och en sällsynthet överhuvudtaget i Skåne! Efter vederbörlig fotografering och insamling var det dags att vandra den långa vägen tillbaka, och som så ofta när perspektivet vänds 180 grader hittas arter som inte sågs innan. Den här gången handlade det bland andra om den vackra lilla orangehättan (Mycena acicula) samt hagtornsskräling (Tubaria conspersa). Totalt noterade vi 47 arter. Claes Ingvert & Sigvard Svensson
|
Funna arter:
|
|
14 augusti 2006 |
Alnarpsparken |
| Deltagare: Sigvard Svensson m.fl. Två veckor av rikliga regn i det som kom att bli en av de regnrikaste augustimånader åtminstone undertecknad upplevt, hade inte riktigt räckt för att få fart på mykorhizasvamparna i Alnarpsparken. Någon fart på tillströmningen av deltagare blev det inte heller, totalt var vi två (2) som i lugn takt strövade genom området. Av de totalt 23 arter vi noterade fanns en vacker tårticka (Inonotus dryadeus) som växer på några av parkens gamla ekar, eld-, blod-, rot- och boksopp (Boletus luridus, B. luridiformis, B. radicans & Xerocomus pruinatus). Besk-, brok- och doftkremla (Russula veternosa, R. cyanoxantha & R. odorata) var de enda kremlorna på en lokal som ofta bjuder på tjugo eller fler. Av förnanedbrytande svampar fanns det lite mer; sålunda fanns det ganska mycket av nejlik- och stråbrosking (Marasmius oreades & Crinipellis scabellum) och mjölskivling (Clitopilus prunulus). Även giftchampinjon (Agaricus xanthoderma) fanns det en hel del av, i lömsk blandning med ängschampinjon (A. campestris). I brist på svamp passade vi på att njuta av sommarens stora insektsöverraskning i form av några individer av den sydliga kejsartrollsländan som hade flyguppvisning i en solig glänta. Sigvard Svensson
|
Funna arter:
|
|
11 september 2004 |
Lönsjöholm |
| Deltagare: 5 st Inför söndagens svamputställningar träffades vi fem deltagare vid Lönsjöholm i Örkelljungatrakten för att samla så många representativa och olika arter som möjligt. Totalt fick vi ihop 66 arter, vilket inte kan betecknas som ett särskilt högt antal jämfört med resultatet föregående år på samma lokal. Det torra och varma sommarvädret föregående vecka hade torkat ut många av fruktkropparna. Några arter, som vi noterade, var särskilt intressanta. Gullnavling (Omphalina chrysophylla) lyste på ett murket vedupplag av gran, liksom en vacker fruktkropp av svaveltofsskivling (Pholiota flammans), som Signild (Olsson) fann strax intill. En vacker sköldskivling som noterades var nätskölding (Pluteus phlebophorus). Vi letade efter fina exemplar av olika matsvampar till utställningen och kunde sovra ordentligt bland fynden av stensopp (Boletus edulis). Däremot fann vi endast en enda liten fruktkropp av trattkantarell (Cantharellus tubaeformis). Dagens fynd var luddslemtryffeln (Melanogaster tuberiformis) (VU), som hittades uppstickande ur jorden vid bok och gran.
|
Funna arter: Gullnavling Svaveltofsskivling Nätskölding m.fl Totalt 66 arter
|
|
4 september 2004 |
Tunbyholmssjön |
| Deltagare: 12 st Efter en del strul infann sig tolv medlemmar vid Sankt Olofs kyrka för vidare färd till skogen runt den idylliska Tunbyholmssjön med Tunbyholms vackra slott beläget vid dess östra strand. Efter den märkliga inledningen av svampsäsongen med magert utbyte, hade svamparna äntligen börjat visa sig. Man kan i år sannerligen inte klaga på nederbörden. Kan det möjligen bero på avsaknad av värme som bidragit till detta? Lokalen består till största delen av hedbokskog med inslag av bl.a. avenbok, rönn, lönn, fågelbär, en och annan ek och i strandkanten al. På lönnlåga växte den alltid lika eftertraktade färgsvampen lysticka (Hapalopilus rutilans). Andra tickor som kunde åses var skinnticka (Coltricia perennis) växande på marken och några vackra exemplar av fjällticka (Polyporus squamosus). Av soppar som visade upp sig kan nämnas den rödlistade fjällsoppen (Strobilomyces strobilaceus), den sällsynta purpurstensoppen (Boletus separans), blodsopp (B. luridiformis), pepparsopp (Chalciporus piperatus) samt gallsopp (Tylopilus felleus). Plötsligt bröts tystnaden då Monika (Thörneby) gav upp ett glädjetjut över att ha funnit ett stort bestånd av svart trumpetsvamp (Craterellus cornicopioides). Detta drog naturligtvis uppmärksamheten till sig och övriga matsvampsälskare strömmade till och försåg sig med denna läckerhet. Ett tips till Monika: Ha is i magen vid dylika tillfällen! Trumpetsvampen hade i år ett väldigt bra år. Andra arter som i år varit rikligt förekommande, som här visade sig, var liten stinksvamp (Mutinus caninus), Hymenoscyphus albidus (inget svenskt namn), en skaftad vitaktig skålsvamp som växer på bladnerverna av fjolårslöv av ask, hasselsopp (Leccinum pseudoscabrum), brosknagelskivling (Collybia confluens), gultråding (Inocybe cookei) granblodriska (Lactarius deterrimus) och brokspindling (Cortinarius bolaris). Av milda kremlor, som är utmärkta matsvampar och som åkte med hem i korgarna, var kantkremla (Russula vesca), brokkremla (R. cyanoxantha), gulkremla (R. claroflava), ek- och boksillkremla (R. graveolens resp. R. faginea) och violfotskremla (R. violeipes). Av andra mer eller mindre skarpa kremlor som hittades, kan nämnas ostkremla (R. amoenolens), den vackra rödfotade läderkremlan (R. olivacea) och den illaluktande stinkkremlan (R. foetens). Av ätliga riskor förutom granblodriskan (se ovan), som hittades, var mandelriskan (Lactarius volemus), som lär vara en delikatess dillstuvad. Årets första trattkantareller (Cantharellus tubaeformis) visade sig också. Två dödligt giftiga arter, som hittades, var vit flugsvamp (Amanita virosa) och den sällsynta och rödlistade orangebrun giftspindling (Cortinarius orellanus). En annan lite udda art som påträffades var fliköra (Thelephora anthocephala). I allt noterades 131 arter. Det klart bästa resultatet hittills för säsongen.
|
Funna arter: Lysticka Fjällticka Blodsopp Gallsopp Granblodriska m.fl Totalt 131 arter
|
|
30 augusti 2004 |
Krapperup |
| Deltagare: 11 st I samma ögonblick som vi 11 deltagare i Puggehattens kvällsexkursion gav oss ut i slottsparken vid Krapperups borg i nordvästra Skåne, brakade det löst. Regnet piskade och åskmolnen dundrade rakt över huvudet. När regnet avtog, men inte upphört, vågade vi oss ut, lite tveksamt eftersom det fortfarande mullrade rejält. Vid återsamlingen var vi genomblöta men nyfikna på vad som fanns i korgarna, också de ordentligt blöta. Kremlor var det släkte där flest arter kunde noteras bl.a. duvkremla, blågrön kremla, solkremla och aprikoskremla (Russula grisea, R. parazurea, R. solaris och R. risigallina). Bland fynden av soppar kunde vi anteckna flera fruktkroppar av bläcksopp (Boletus pulverulentus), VU, som får betecknas som kvällens fynd. Även om betingelserna för bläcksopp 2004 verkar ha varit goda, eftersom den är noterad på ett flertal lokaler i Skåne under hösten. Sven Erik och flera andra deltagare visade upp den lilla röda soppen (Boletus communis). På de fuktiga gräsmattorna fanns rosenmusseron (Calocybe carnea) liksom blåfotsnavling (Omphalina setipes) och kantarellvaxskivling (Hygrocybe lepida). Den fuktiga väderleken hade också drivit fram bläcksvamparna skuggbläcksvamp och glitterbläcksvamp (Coprinus leiocephalus och C. micaceus). Totalt summerade vi 40 arter vilket jag vill beteckna som ett gott inventeringsresultat under rådande högst besvärliga omständigheter tack vare ett tappert arbete av exkursionsdeltagarna.
|
Funna arter: Blåfotsknavling Rosenmusseron Skuggbläcksvamp m.fl Totalt 40 arter
|
|
28 augusti 2004 |
Trolleholms skog och Läppan |
| Deltagare: 10 st Vi var 10 som sammanträffade på parkeringsplatsen vid Trolleholms slott och åkte ut i skogen norr om slottet. Ytterligare en deltagare fann oss därute. Skogen här består mest av bok i olika åldrar men här och där finns små granplanteringar. En del med stora granar. Det är mycket lätt att gå vilse i sådan skog men alla kom tillbaka till samlingsplatsen. Någon med lite hjälp. Vi fann inte mycket matsvamp. Sniglarna hade kommit före oss. Somliga kremlor hade varken hatthud eller lameller kvar. De rödgula taggsvamparna (Hydnum rufescens) lockar tydligen inte sniglarna, för vi fann en del som Joachim (Krumlinde) fick ta hand om. Vi gjorde en lång genomgång av alla fynd efter att först ha stärkt oss med smörgåsar och drycker. Listan efter genomgången upptar 76 arter. Till det skall läggas de fynd som måste mikroskoperas. Bland fynden hade vi vitköttig sammetssopp (Boletus ferrugineus), dystersopp (Porphyrellus porphyrosporus) och grenticka (Polyporus umbellatus). Alla fick lukta på ett fynd som Monika gjort. En blandning av aceton och choklad, sade någon om doften. Det var lövtryffel (Octavianina asterosperma). Efter genomgången åkte de flesta hem, men vi var tre som gav oss iväg för att leta efter Farstorpsravinen. Vi fann den också, men här var inte mycket svamp. Området är lätt tillgängligt. Man kan parkera bilar intill ravinen. Det är Vallabäcken som skurit sig djupt ner i ett lerskifferlager. Området påminner om Rövarekulan och Borstbäcken. Ravinen kallas för Läppan. Inte mycket svamp idag men löften om fina fynd i framtiden. Det mesta vi såg var röda skogssniglar som Claes (Ingvert) kände igen från Halltorps hage på Öland och Klinteskoven vid Möns klint. Vi kommer att återvända.
|
Funna arter: Sammetssopp Grenticka Lövtryffel m.fl Totalt 76 arter
|
|
23 augusti 2004 |
Brunnby Prästaskogen |
| Deltagare: 2 st Ett rådjur skällde ilsket på oss, när vi banade oss väg genom den täta högörtsvegetationen i Prästaskogen öster om Brunnby kyrka i nordvästra Skåne. I denna betade lövskogsdunge finns mycket död ved i form av lågor, högstubbar, och större och mindre grenar på marken. Den fuktiga miljön utgjorde ett lockande mål för stora mängder av leopardsniglar och rödbruna, eventuellt de s.k. mördarsniglarna. Inga betesdjur har gått i skogsdungen under förra året och enligt planerna ska djuren släppas in först senare i år för att den tidigare lundfloran ska få möjlighet att åter etablera sig. Den täta vegetationen riktade misstankarna mot övergödning orsakat av ett för stort antal betesdjur. När mörkret föll hemförde exkursionsdeltagarna, dvs. exkursionsledaren och en inbjuden lavexpert från Naturskyddsföreningen i Kullabygden, totalt 30 arter. Vitfiltad musselrödling (Entoloma albotomentosum), i fält förvillande lik en Crepidotus, och den allmänt förekommande ögonskål (Scutellinia scutellata) noterades på fuktig lövved och på fuktig jord dvärgnavling (Delicatula integrella).
|
Funna arter: Totalt 30 arter
|
|
16 augusti 2004 |
Båvs hage |
| Deltagare: 4 st Förutsättningarna var inte goda inför kvällsexkursionen till Båvs hage vid Söderåsens fot. Betesmarkerna i Skåne hade hittills varit torra och från Danmark närmade sig ett hotande lågtryck med mörka regnmoln. I hagen har tidigare år noterats ett mycket stort antal arter av vaxskivlingar och vi närde därför ändå ett litet litet hopp om att återfinna några av dessa. I den västra delen av hagen, en på 1940-talet nedlagd åkermark, möttes vi av två betande hästar, vilka inte riktigt klarade av att hålla gräs och andra växter nere. Också i den östra delen av hagen var det dåligt betat. Bengt Hertzman, med god kännedom om Söderåsens natur, har senare bekräftat att inga betesdjur har gått i den östra delen under året. Inga ängssvampar kunde noteras. På hästspillning noterade Sven-Åke Hanson två kärnsvampar, som inte är särskilt allmänt förekommande i Skåne, borstig dynggömming (Podospora fimiseda) och Podospora communis. Vi letade oss, medan mörkret föll och regnet tilltog, ut i kanterna av hagen och kunde notera en del olika vedlevande arter. På stammen av körsbär växte skillerticka (Inonotus cuticularis) och svavelticka (Laetiporus sulphureus), och på en låga lyste cinnoberticka (Pycnoporus cinnabarinus). Totalt noterades 20 arter. Medan mörkret tätnade alltmer tog vi en snabb titt runt kanterna av Hallabäcken, vilket gav oss ytterligare några arter bl.a. fläckticka (Skeletocutis nivea) på askgrenar och gulfotshätta (Mycena renati). Var vi än trampade på marken kunde vi se den vita skålen Hymenoscyphus albidus på svartnade bladskaft av ask. Här noterades totalt 10 arter. Regnet avtog sedan, naturligtvis, när vi fyra deltagare, blöta och lite missmodiga över det dåliga utfallet, styrde hemåt i mörkret.
|
Funna arter: Skillerticka Cinnoberticka Fläckticka m.fl.
|
|
31 juli 2004 |
Myrestad |
| Deltagare: 6 st Sex förväntansfulla ”Puggehattar” hade denna soliga sommarlördag mött upp vid kyrkan i Brösarp för vidare transport till exkursionsmålet vid Myrestad. Området består till största delen av bokskog som delas av en rinnande bäck. Åt söder sträcker sig en ganska brant sluttning. Efter all nederbörd som fallit denna regniga sommar, hade vi hoppats på att finna ett större antal arter, men så blev inte fallet, även om det så smått hade börjat ”röra på sig”. Ännu en gång visade det sig att svamparna inte följer ”logikens” lagar. Av matsvampar som förekom kan nämnas kantarell (Cantharellus cibarius), några kraftiga exemplar av blek kantarell (C. pallens), finluden stensopp (Boletus reticulatus), blodsopp (B. luridiformis) och kantkremla (Russula vesca). Eldsopp (Boletus luridus) och gallsopp (Tylopilus felleus) var andra soppar som uppmärksammades. Andra lite ovanligare arter som hittades var blodticka (Gleoporus taxicola) på tallåga och ögonskål (Scutellinia scutellata) på vattendränkt lövved i bäckkanten. Kronan på verket var några fruktkroppar av den rödlistade violgubben (Gomphus clavatus), som här har sin enda nuvarande kända lokal i Skåne. Nästan varje år kan man se denna praktfulla svamp i Myrestad. 74 arter noterades – kanske ändå inte så pjåkigt resultat.
|
Funna arter: Kantarell Blek kantarell Blodticka Ögonskål m.fl Totalt 74 arter
|
|
17 juli 2004 |
Kulleberga |
| Deltagare: 11 st Målet för dagens exkursion var egentligen också Tödels näbbe men på grund av hänsyn till häckande rovfåglar fick 11 deltagare nöja sig med Kulleberga vid V Ringsjön. Området mellan Kulleberga gamla skola och Ringsjöns strand utgjorde på 1970-talet, då jag hade mina första exkursioner dit, en imponerande bokskog med dimensioner som evighetsträd. Sedan dess har skogen avverkats i omgångar och återplanterats med bl.a. ask. En viss naturlig föryngring av bok förekommer också. Denna nya generation av ädellövskog är redan ganska hög och sluten och innehåller en hel del död ved efter röjningar. Några enstaka ”fröbokar” av den gamla generationen finns också kvar. På veden hittade vi bl.a. långhorn (Xylaria longipes), hjortskölding (Pluteus atricapillus), småskölding (P. nanus), slätnästing (Diatrype stigma s.lat.) och gulfotshätta (Mycena renati). Vi kunde konstatera att det i mitten av juli detta år ännu ej var säsong för matsvampar. Dock kunde vi notera sparsam förekomst av stensopp (Boletus edulis), brunsopp (B. badius) och brokkremla (Russula cyanoxantha).
|
Funna arter: Långhorn Hjortskölding Gulfotshätta Stensopp m.fl.
|
|
5 juni 2004 |
Piparp |
| Deltagare: 8 st Piparps gård ligger ett par hundra meter norr om Lursjön. Fastigheten ägs av en stiftelse (Arthur och Thure Nilssons stiftelse). Skogsvårdsstyrelsen har gjort upp en preliminär skogsvårdsplan. 5 hektar har biotopskydd och 40 hektar har naturvårdsavtal. Stiftelsens tidigare ordförande, Gustav Fredriksson, föreslog att Puggehatten skulle göra en preliminär inventering av områdets svampflora. Åtta medlemmar mötte upp vid samlingsplatsen i Hästveda. Vi åkte först till Piparps gård och senare ner till Barnens by och följde en bäck som rinner ut i Lursjön. Den nyrenoverade gården omges av igenväxande beteshagar. Dessa inägor försöker man återskapa genom röjning och beteskultur. Gamla lindar, bokar och ekar samt fruktträd har lämnats orörda efter röjningsingreppen. Den torra våren och försommaren hade frambringat få svampfruktkroppar. Vi var beredda på att få en klen skörd. Vi fann följande arter: klyvblad (Schizophyllum commune), tidig åkerskivling (Agrocybe praecox), blek nagelskivling (Collybia dryophila), strecknagelskivling (Megacollybia platyphylla), svartöra (Auricularia mesenterica), gråskål (Mollisia cinerea s. lat.), gullpigg (Calocera cornea), bokdyna (Hypoxylon fragiforme), korkmussling (Daedalea quercina), björkticka (Piptoporus betulinus) och styvskinn (Stereum rugosum). Av dessa fynd är förmodligen svartöra mest intressant. Det föredrar död almved men kan också leva på andra ädellövsubstrat i fuktig miljö. Vid Lursjön och bäcken genom Barnens by var det få arter att rapportera trots den fuktiga miljön. Bland de arter vi fann bör bäckmurkling (Vibrissea truncorum) och sommarticka (Polyporus ciliatus) omnämnas. Ytterligare besök på Piparps gård bör göras för att få en god uppfattning av svampfloran på stiftelsens marker.
|
Funna arter: Klyvblad Tidig åkerskivling Strecknagelskivling Gråskål Björkticka m.fl.
|